Häromdagen satt jag i en gigantisk debattpanel för att diskutera den populäre författaren och föreläsaren Stefan Engeseths nya bok ”The fall of PR & the rise of Advertising”. Boken är självklart en smart antites till den klassiska omvända ”The fall of Advertising & the rise of PR” som skrevs av Al Ries tillsammans med Laura Ries i början av 2000-talet.
Redan då var polariseringen mellan PR och reklam som grenar inom marknadskommunikationen egentligen rätt död.
Ändå var det flera hundra personer som hade kommit till reklamskolan Berghs aula för att lyssna på paneldebatten i ämnet. ”Håller PR på att dö ut som fenomen” typ. Och i panelen (eller de var faktiskt två till antalet) fanns flera försvarare av PR som en framgångsrik och fortfarande aktuell marknadsföringsgren. Dessa personer gjorde ju inte debatten särskilt mycket nytta förstås, eftersom de mest ägnade sig åt kriskommunikation. Men vi andra var inte heller så hjälpsamma att lyfta debatten, vilket var synd med tanke på publiken om inte annat.
Jag tror såhär: Vi är många tänkare inom mediabranschen som ägnar mycket energi och kraft åt de stora och avgörande frågeställningarna inom media – de om hur innehållet på nätet kan bekostas och betalas i framtiden; hur de traditionella medieföretagen och mediekanalerna ska överleva; hur man ska producera och distribuera kvalitetsjournalistik. Och så hamnar vi i en marknadsföringsdiskussion (vilket i och för sig är intressant) där dock vinkeln känns 8-10 år gammal!
Den stora frågan för marknadsföringskonsulterna handlar ingenting om vilken marknadsföringsgren som är mest relevant för varumärket. Det är egalt. Däremot handlar den stora frågan inom marknadsföringen självklart om samma sak som den gör för medierna: vad är det som händer i medielandskapet just nu?
Den frågan lyckades vi inte fånga i debatten, men den blev ju lite mysig ändå.
Det finns inga relaterade artiklar.
